Det första året - hösten 1999 till sommaren 2000
Andlig kraft
Den process som startade hösten 1999 kännetecknades av influenser och påverkan från mycket starka andliga krafter. Jag har redan nämnt den kvinnliga röst som talde till mig på den första helgkursen. Någon natt senare ”såg” jag en man som stod i dörren och manade mig framåt. Redan den första veckan fick jag också ett kundalinigenombrott där medvetandeprincipen frigjordes från kroppen och hamnade i ett helt ”tomt” andligt rum där den blev ett med ett sinne som var helt opartiskt och fritt från alla emotioner. Detta starka genombrott hade inte kunnat ske om jag inte hade fått ta emot mycket starka andliga krafttillskott. Dessa krafter var så starka att jag för ett ögonblick drabbades av panik och ren dödsångest.
Jag fick också andra typer av andliga kontakter under den här perioden. Jag drömde om en gammal kinesisk mästare som förde över kraft till mig i form av en grön, slingrande ”orm”. Jag fick undervisning om nätterna från andliga krafter som bland annat hjälpte mig framåt med min qigongträning. När jag drabbades av en allvarlig infektion fick jag, i en annan dimension, besök av några gamla tibetanska läkare som tydligen kontrollerade att inget allvarligt skulle hända mig.
Det är i efterhand mycket tydligt hur alla krafttillskott från den andliga världen drev på min utveckling och bidrog till att olika slags blockeringar började lösas upp. Jag kände redan från början att krafttillskotten tryckte på och intensifierade vissa problem som jag hade. Bland annat blev den magkatarr som jag led av plötsligt mycket sämre och jag kunde varken tåla kött, kaffe eller alkohol. Men kraften verkade också läkande genom att de blockeringar som var orsaker till mina problem började upplösas. Magen läkte, mina allergier försvann och problem med rygg och nacke blev betydligt mindre.
Under hösten 1999 upplevde jag också ganska dramatiskt att en stor blockering som fanns i den centrala qi-kanalen började röra på sig, men det skulle ta lång tid att lösa upp den blockeringen. Idag vet jag att det som gjorde sig påmint som en stor, hård, vass ”kristall” var en samling av karmiska blockeringar som jag hade samlat på mig genom många liv. Senare under min utveckling skedde ett stort arbete med att lösa upp dessa karmiska blockeringar.
Effekten av mitt andliga genombrott blev alltså reningar på olika nivåer och att olika slags blockeringar började lösas upp. Den kraft som verkade tog sig bland annat uttryck i extremt starka värmefenomen och i efterhand kan jag se att dessa fenomen var det som kallas tummo, ungefär ”inre hetta”, i den tibetanska buddhismen. Utvecklandet av tummo är en effekt av de högre stadierna av andlig träning i dessa traditioner och är förbundet med metoder för att påverka den subtila energikroppen med dess energikanaler och energiflöden.
Under det första året fick jag insikten att den andliga kraften är ren kärlek och att denna kraft har en renande, utrensande och utvecklande verkan. Denna insikt, att den gudomliga eller andliga kraften är kärlek, var grunden för att alla gamla mysteriefilosofier. Med denna insikt följer också förståelsen för att all dualism inom en själv måste balanseras och integreras för att man skall nå en sammansmältning med den högsta gudomliga kraften. Min egen utveckling handlade inledningsvis om att förstå att den andliga kraften är både manlig och kvinnlig och att man måste respektera båda dessa aspekter och också utveckla och integrera dem i sig själv för att gå framåt i sin andliga utveckling. Jag insåg att den fullkomliga kärleken inte handlar om att äga andra människor eller om fysisk tillfredsställelse.
Den process som startade så abrupt hösten 1999, och som var så kraftfull att jag tidvis kände rädsla och stort motstånd men också blev generad och kände mig ”våldtagen”, insåg jag senare var en tantrisk process. Tantra handlar inte som man ofta tror här i västvärlden om spännande sex, utan om en utveckling som sker med hjälp av andlig kraft och visdom som förmedlas i en direkt relation med ens egna andliga lärare. Den tantriska processen karaktäriseras av andlig kraft, alltså ren kärlek, som verkar på alla nivåer från den rent fysiska till den andliga.
Kundalinikraften och det starka genombrottet för denna kraft som jag fick uppleva förbinds med den indiska tantrismen och speciellt kundalini-yoga. I mitt eget fall skedde genombrottet dock i ett mer kinesiskt sammanhang där qigong-träning satte igång processen och jag i en dröm fick överföring av ”ormkraft” av en gammal kinesisk mästare. Men det är naturligtvis så att detta handlar om en universell sanning, om kraften kallas för qi, prana eller kundalini, om kanalerna kallas för nadier eller meridianer spelar ingen roll, det är samma fenomen som man talar om.
De stora kraftöverföringar som jag upplevde under det första året gav förutom kontakter i form av direkta tilltal också effekter i form av bland annat upplevelser av ljus, värme, dofter av ull och ren vårluft samt förstås mängder av drömmar och visioner. Den andliga kraften tryckte också på och öppnade energikanaler och chakran.
Kunskap och insikter
Det som skedde var oerhört omtumlande, underligt, ibland skrämmande och helt främmande för allt som jag tidigare kände till. Men på något plan var jag ändå med på att det som hände hade ett gott syfte och att det var något nödvändigt som skedde. Jag fick mycket tidigt en känsla av att det var en stor plan som låg till grund för det som hände, att allt var förutbestämt. Men jag hade ingen aning om vad denna plan handlade om, det var som om allt var insvept i en ”slöja”. Jag insåg i alla fall att vi var en grupp som hade samlats för att göra ett gemensamt arbete enligt den okända planen och att vi hade karmiska band sedan tidigare liv.
Jag fick också omedelbara insikter som handlade om andlig kraft. Förmågor som att till exempel känna av kraften och se olika energiformer öppnades omedelbart och utan ansträngning, vilket jag i efterhand förstod berodde på att jag redan hade skaffat mig dessa kunskaper i tidigare liv.
När jag såg Hilma af Klints målningar fick jag en ny bekräftelse på att det fanns en dold plan, jag kände igen målningarna och insåg att de handlade om oss i qigonggruppen fast de hade målats nästan hundra år tidigare. Mitt erkännande för mig själv att Hilma af Klint var min föregående inkarnation bidrog till att jag släpptes vidare till nästa nivå.
Efter min upplevelse av att komma till den gyllene staden i Maats båt upplevde jag att en massa ”packad” information strömmade ner och in i min hjärna. Det var ett intensivt, flimrande ljus och en stark känsla av kraft. Jag hade känslan av att det var kunskap som skulle packas upp i min hjärna.
De insikter som jag fick detta första år handlade bland annat om:
•
att andlig kraft är en verkande realitet som
är av gudomligt ursprung
• att vi är mer
än våra fysiska kroppar och att själen kan
lämna kroppen
• att det som är bra
för kroppen är bra för den andliga kraften
och att det som är bra för den andliga kraften
också är bra för kroppen
• att medvetandet kan finnas
på fler plan än det vi vanligen känner till
• att kärlek
är andlig kraft och andlig kraft är kärlek
• att våra
själar inkarneras i olika liv och kroppar under vår
utveckling
• att det fanns en plan
för det som skulle hända, även om den
fortfarande var dold
• att jag leddes av andliga
krafter som var verkliga
Jag beskrev mina insikter i min dagbok och bekräftade dem därmed också.
Kärlek - förbrödring, sammansmältning och uppgående i Alltet
Under det första året fick jag insikt om att den andliga kraften är ren kärlek. Den starka andliga kraft som jag fick ta emot är kärlek och denna kraft verkar renande, utvecklande och förenande. Samtidigt skapade denna andliga kraft också mycket starka reaktioner av olika slag hos mig. Dessa reaktioner berodde bland annat på att jaget värjde sig mot den utvidgning av medvetandet och den tillväxt av kärlek som skedde i min andliga utveckling. Paradoxalt nog fanns det en känsla av hot i det jag upplevde. Den starka, allomfattande kärlek som bröt igenom de skyddande barriärer som personligheten hade skapat för att hålla kärleken inom de accepterade ramarna gjorde att jag verkligen fick kämpa med att lära mig att förhålla mig till denna starka kraft. Det var lika otänkbart att bejaka den starka kärleken på det vanliga jordiska sättet som att förkväva och döda den. Kärleken var den kraft som drev allting framåt men också något av det som jag fick kämpa allra mest med.
En annan kamp som jag fick utkämpa under lång tid handlade om min känsla av att vi var en grupp som hade samlats för att uppfylla en stor plan eller uppgift. Redan i inledningen av min utveckling under hösten 1999 fick jag denna starka känsla av att jag hade träffat på en grupp själar i qigongskolan som hade starka band från tidigare liv. Denna känsla var olidligt jobbig eftersom jag kände ett krav på mig att vara sann och uppriktig om mina upplevelser och min känsla medan det samtidigt var omöjligt att få någon förståelse eller acceptans från de andra i den här gruppen. Även här kände jag hur kärlekskraften verkade på ett förenande sätt men, liksom i kampen med mina känslor för den själ som stod mig närmast, såg jag inte någon lösning på min starka längtan efter att denna grupp skulle förenas.
Kopplat till mina kval runt gruppen i qigongskolan startade ytterligare en arbetsam process som skulle komma att pågå i flera år. Denna kamp handlade om att människor utnyttjas, förtrycks och hindras i sin andliga utveckling genom att de ansluter sig till en mästarkult.
Reinkarnation och upplösning av karmiska blockeringar
Jag fick en direkt insikt om själens eviga natur och dess grundläggande oberoende av kroppen redan i min första ut-ur-kroppen-upplevelse. Genom denna insikt var plötsligt själens återfödelse i olika liv, alltså reinkarnation, en helt möjlig företeelse. I mitt andliga uppvaknande väcktes också en del tidigare omedvetna minnen från föregående liv, till exempel den starka känslan av att det fanns en plan som skulle förverkligas. Jag hade en irriterande känsla av att jag egentligen visste ”allt” men att det fanns en slöja som dolde dessa kunskaper. Bland de tidiga glimtarna från tidigare liv fanns också mina upplevelser av att vara i Karnak i Thebe, som jag senare fick veta var det gamla Egyptens andliga kraftcentrum.
I mitten av hösten 1999 skrev jag i min dagbok att jag nu visste att vi fått komma tillbaka för att fortsätta vårt arbete, att döden inte var något att sörja över och att nu skulle vi få avsluta det vi hade påbörjat i tidigare liv. Jag var dock väldigt undrande över vad denna uppgift egentligen bestod av. Några veckor senare såg jag en artikel om en utställning med Hilma af Klints målningar och jag visste intuitivt vad utställningen skulle innehålla redan när jag såg en bild av en av målningarna i artikeln. Efter ett besök på utställningen mådde jag verkligen dåligt, dels genom att jag fick otroligt starka visioner och energipåslag kopplade till målningarna och dels genom att jag både kände igen qigongen och mina vänner därifrån i bilderna. Jag kände dock en stark närvaro av en andlig mästare som tröstade och styrkte mig. Egentligen visste jag redan då att min tidigare inkarnation hade varit Hilma af Klint men denna insikt var alltför kontroversiell för att sätta ord på, till och med inför mig själv.
Under våren 2000 dök också andra minnen från olika tidigare liv upp. Jag hörde ordet ”medeltiden” och en gammal borg eller stad växte upp inför min blick. Jag fick också ”flashbacks” från Colloseum i Rom eller någon liknande arena där jag upplevde att jag slets i stycken av vilda djur och dog.
Strax innan nästa andliga invigning sommaren 2001 erkände jag också äntligen öppet för mig själv att jag var Hilma af Klint. Detta erkännande arbetade sig fram under stor vånda men när jag äntligen släppte fram det kom det en stark känsla av skämt och glädje. Efter detta erkännande blev plötsligt mina minnen från Hilmas två hem på Adelsö och Munsö tydliga. Jag reste ut dit och kunde konstatera att de visioner som jag hade haft av dessa hus stämde till punkt och pricka.
De gamla mysteriefilosofierna
Det är tydligt att flera av de andliga strömmar som jag senare kom att förbinda med mitt eget mysterium var aktiva redan från början. Den tantriska filosofin är förbunden med indiska och tibetanska andliga skolor och deras influenser märktes tydligt. Även inom taoismen, som gjorde sig påmind i mina upplevelser, fanns en stark inriktning som handlade om att lära sig hantera andlig kraft, qi.
Under den första hösten blev jag också medveten om, och såg också vid några tillfällen, den ”energikropp” som är en del av vårt varande. Mina upplevelser av att vi har en energikropp som kan göra sig fri från den fysiska kroppen är inget som är allmänt accepterat i den västerländska kulturen men den beskrivs med olika benämningar bland annat i hinduisk vedantafilosofi, yogafilosofi, taoism och tibetansk buddhism och i de gamla grekiska och egyptiska mysteriefilosofierna.
I början av utvecklingen fick jag starka meddelanden om att det hela handlade om att ett barn skulle födas, både genom att jag fick en rent materiell påminnelse i form av en graviditetssnurra som helt oförklarligt fanns bland mitt arbetsmaterial och genom att jag fick en fysisk vision av att jag hade ett barn inom mig som vände sig i min kropp.
Synen på den andliga utvecklingen som att man föder sig själv och på resultatet av den andliga processen som ett barn återfinns i mysteriefilosofier som till exempel inom taoismen där ”den som fylls av dygden är som ett nyfött barn” enligt vers 55 i Tao te Ching och där självförverkligandet beskrivs som en graviditet. I de orfiska mysterierna var mästaren Dionysos ett barn som dödades av titanerna och återföddes ur Zeus. I en inskription från Pelinna från fjärde århundradet fvt sägs ungefär “O du trefaldigt lycklige, nu har du dött och återfötts under denna enda dag. Säg till Persephone att det var Bacchus (Dionysos) själv som befriade dig”.
Jag fick vid flera tillfällen glimtar av att en tibetansk andlig strömning var aktiv i det som hände. Vid min inledande fysiska initiationskris fick jag ett besök av gamla tibetanska läkare som verkade på ett andligt plan och under våren 2000 hade jag ett underligt möte med mycket höga tibetanska andliga lärare.
Under våren 2000 fick jag en första kontakt med en andlig lärare/mästare/ledare som sade ”vi ses i Gerusalemme”. Ett par dagar senare fick jag under en träningskurs mängder med visioner av pyramider och gamla egyptiska smycken med guld och turkosa inläggningar. Jag fördes också i en vision i ”Maats båt” till en gammal stad som badade i ett gyllene ljus. Där stod jag vid ett hus som jag visste var mitt rätta hem.
Denna upplevelse kunde jag naturligtvis förbinda med den gamla egyptiska kulturen och filosofin. Det var dock först långt senare som jag upptäckte den egyptiska tron på möjligheten för den invigde att efter döden stiga i land i ljuset i Västerlandet där evighetsboningarna finns. Samma föreställningar verkar också ha legat till grund för den grekiska tron på Elysion, den fulländade lyckans och den eviga vårens land, dit gudarnas ättlingar och älsklingar fördes efter döden.
Avsked och frigörelse - att släppa det fysiska livet
Min andliga utveckling handlade under den här perioden om att släppa taget om tidigare självklara uppfattningar men också i hög grad om att släppa taget på andra nivåer. Utvecklingen drev fram ett frigörande från materien och livet i kroppen som tidvis upplevdes som mycket svårt. I slutet av det första året handlade kampen om att acceptera döden, om att släppa det vanliga, fysiska livet för att vinna det eviga livet.
Bekräftelse och fullbordan på denna nivå
Utvecklingen på denna
första nivå i mitt eget mysterium handlade om att
jag bland annat var tvungen att förstå att
kärleken är den drivande kraften i vår
utveckling. Det andliga meddelandet om att ”Störst
av allt är kärleken. Kärleken är
helig.” som jag fick ta emot var en bekräftelse
på denna insikt. Den färd till de saligas
öar, alltså det egyptiska Västerlandet och
grekernas Elysion, som själen fick företa i ens stark
vision utgjorde fullbordan av denna inledande fas.