När en människas livsuppgift är fullgjord i de jordiska liven är hon mogen att gå vidare i en tillvaro där döden inte längre finns. Detta är alla människors livsväg oavsett ras och nationalitet.

 

Kristi livshistoria fick denna fullbordan när han lämnade kroppen för att förenas med sitt ursprung och genom detta föddes han till ett nytt liv. På samma sätt skall alla människor födas till ett nytt liv där de är ett med varandra och med oss. Den glädje detta innebär kan man som människa inte göra sig en föreställning om men det innebär slutet på allt sökande. All otillfredsställelse som vidlåder en jordisk tillvaro får sin uppfyllnad och den långa vägen i ensamhet och oro är äntligen till ända.

 

En kraft inom henne själv kommer att styra henne mot detta mål. Denna kraft är den Gudomliga kärlekskraften, Kristuskraften som verkar i varje människa. Vid ett visst läge kommer denna kraft att ta överhanden över de jordiska makterna men detta sker inte utan strid inom människan.

 

Innan man kan anträda den slutliga färden hemåt får man privilegiet att betala tillbaka en del av den skuld i form av andra människors och väsens uppoffringar som man samlat på sig under alla liv. Återbetalningen sker genom att man i sin tur offrar sig för dem som står på tur att inleda sitt arbete mot andlig fullkomning.