Ju bättre man känner sig själv desto större möjligheter har man också att aktivt försöka vidareförädla personligheten.

 

Man måste finna sin egen inre sanning i varje del av livet, både i det yttre och i det inre. Att tillåta andra att styra sitt eget liv är att göra sig själv en stor otjänst. På sikt leder det till att man tappar känslan för vad som är rätt och fel och att man blir ett offer för de krafter som rör sig i det kollektiva medvetande som vi alla är en del av. Kan man stå fri i detta avseende och bygga upp sin egen måttstock för vad som är rätt och fel blir man en mer nyttig samhällsvarelse och en lyckligare person.

 

Låter man sina emotionella och intellektuella fördomar råda utan att aktivt försöka motarbeta och lösa upp dem tar man inte tillvara de möjligheter till utveckling som livet erbjuder. Nyckeln till verklig utveckling ligger i det aktiva arbetandet med den egna personligheten. Möjligheten att göra detta arbete ligger i personens grad av självmedvetande och självkännedom.

 

Om vi lyssnar till det vi innerst inne vet är rätt kan vi själva styra vår utveckling och på så sätt komma fortare framåt. Den dag man har total kontakt med denna inre röst har man också total frihet. Då kan inget yttre störa den inre utvecklingen längre. Man vet instinktivt vad som är meningsfullt att ägna sitt liv och sin tid åt. Man kan prioritera utan att skada omgivningen och man vet när det är dags att byta inriktning på sitt liv. Men en brist på inre kontakt ger vilsenhet och ofta i förlängningen kroppsliga sjukdomar och problem.